Tiden går så sjukt snabbt. Oktober och november bara försvann, minns ingenting som hände då. Det känns som om att jag går igenom varje dag utan mening. Jag kan ha varit borta en hel dag utan att veta vart dagen tagit vägen, inte veta vad jag gjort. Känns himla betydelselöst.

Jag vill att något ska ske, något som jag kan minnas. Samla på mig minnen som jag kan bevara bland alla andra underbara minnen. Något underbart, något vackert. Jag vill börja minnas dig igen. Jag vill att tankar om dig ska komma upp i nuet och inte tankar om allt som var förut. Vad kallar man minnen som man inte vill komma ihåg?