Staden låg vaken i natten, i ljuset och glittret
sorlet och skratten. Alla barer och hotell
bara en vanlig kväll, men det var ett tag sen.

Det blänkte i glasen, parfym och neon
och allt som jag hållit mig borta ifrån.
Det glödde i mörkret det kändes som förr
det var dags nu.

Jag trodde det värsta var över.
Att plågorna fått den tid de behövde.
Det var ändå bara du, det kommer andra nu
i storstadskvällen

Allting var bra, allt var glömt
trodde jag, tills jag tittade uppåt och
Snön föll
och plötsligt kom tårarna.
Snön föll
Jag saknade dig så.
Jag mindes den natten när allting tog slut.
Jag minns hur jag satt där och tittade ut och hur snön föll

Allt vi gjorde då, allt vi båda såg
gör det  lätta så svårt nu.
Varje liten del, snön som faller ner
åh den faller så hårt nu
Säg minns du hur snön föll

Det blänker i glasen, parfym och neon
och allt som jag  hållit mig borta ifrån.
Det glöder i mörkret, men inte som förr.
Det blir aldrig så, det blir aldrig samma sak
Bara minnet kvar av hur snön föll..