när alla ens tankar är glada

Jag sitter och kollar på ett speciellt foto. Ett foto från i somras. Det är min syster, hennes bästevän, jag och min trogne vän emma. Det var underbart väder och vi lekte med sånna där madrasser i vattnet. Alla skrattade och det var äkta glädje. Att se att dessa skratt fastnat på bild gör mig glad inuti. Jag älskar den bilden och jag älskar människorna på bilden som alltid får mig glad. Speciellt du emma. Även fast vårat avstånd gör att vi inte ses så ofta så är det som vi ses varje dag när vi väl träffas. Och du förgyller mina två/tre veckor ute i skärgården varje sommar. Jag är glad att jag har en vän som dig. Jag längtar till sommaren när det bara blir du och jag för ett tag. Och tack för att just du fick mig glad i denna stund.

när jag tänker på minnen så ångrar jag mig helt och hållet och frågar mig själv varför jag inte gjorde vissa saker som jag nu tänker att jag borde ha gjort det gör en ledsen inuti.jag har också haft bra minnen att minnas men de dåliga dyker upp derekt när man känner sig ledsen liksom.fast man försöker att glömma det förgångra och gå vidare fast nu i nu läget så går det lika dåligt som det alltid har gjort man årkar liksom inte med att fullfölja allt som man har drömmt om.för mig tickar tiden ner och jag får verkligen sån ångest när jag tänker på att min tid är över. liksom man försöker utan framgång:( det gör så att min livsglädje sjunker maximalt. jag tänker på allt som jag har förlorat liksom nästan alla mina kompisar om jag hade för några år sedan.jag tänker på när jag själv blev mobbad.då tänkte jag på at jag hade inte något liv i huvudtaget vad ska jag göra? och så tänkte jag att varför ska jag leva om jag ändå inte hade något att leva för. men det ordnade sig och jag slapp det dära "idioterna" men jag försöker att fixa saker men det går bara åt skogen liksom liksom.you "know you know" det ända jag vill säga är att mitt liv har varit rena skiten som någon trampar i. Ja Ja man lever ändå bara en gång :)