en kväll i april
Ingenting egentligen. Ett minne rusar förbi och väcker känslor, känslor som ger konstiga effekter. Får mig att le trots att det smärtar. Minnet slås undan av en tanke som legat och tryckt i hjärnan den senaste veckan. Tanken är en vilja - en vilja av någon varmt, av närhet. Viljan har fått mig att lyfta från marken några gånger men jag landar alldeles för snabbt ned på fötterna igen efter att ha väckts av verkligheten som inte är fullt lika underbar. Huvudet känns luddigt och orden formuleras på ett helt annat sätt inuti än vad som kommer ut ur min mun. Det skapar förvirring - inte bara hos mig. Ingen verkar förstå men jag skyller inte på dom, jag förstår knappt själv. Min hjärna lever sitt eget liv och låter mig inte vara med. Det gör mig irriterad och kroppen kaosar.
Några minnen, en djup tanke och en stark vilja. Det är det som får dagarna att gå.
Godnatt.
Några minnen, en djup tanke och en stark vilja. Det är det som får dagarna att gå.
Godnatt.
Kommentarer
Trackback
