underbara du
Jag satte på en film igårkväll trots att jag var alldeles för trött. Tankarna sköljde över mig, tankarna om det som var förut. Hålet som bildades när vi slutade prata med varandra. Jag ville inte känna efter men jag gjorde det ändå och det jag kom fram till var en saknad som bilivit allt mindre. För just i samma stund ringde telefonen och jag blev glad när jag såg vem som ringde. Det var han som gjort hålet där inne så mycket mycket mindre. Han ringde bara för att prata, precis som du brukade göra. Tanken slog mig att han tog en steg in i mitt liv bara för något år sen och på senaste klivit djupare och djupare in, blivit än av de närmsta vännerna. Precis som du och jag men ändå inte. Han och jag vet vart vi har varandra, det visste aldrig vi. Jag är så glad att jag honom, inte för att fylla ut din saknad utan just för att han är så underbar. För att han är en sann vän och någon jag aldrig kommer släppa. Jag behövde nog bara inse det.
Kommentarer
Anonym säger:
<3
Trackback
