Jag är riktigt deppig just nu. Deppig över att saker jag planerar som vanligt skiter sig och trött på att jag målar upp en sån fin bild om hur allt kan bli för att sedan behöva sudda ut allt ihop.. Man kanske ska sluta hoppas, tro och fantisera för då lär man aldrig bli besviken. Längtan efter något perfekt och som år efter år fortfarande är en längtan som aldrig slår in. Förmodligen är det något som inte passar mig, det där underbara som alla andra verkar ha. Avundsjukan har runnit över och jag tror jag borde sluta innan jag går alldeles för långt. Godnatt