Berg och dal bana

När man mår riktigt bra är det alltid lättast att trilla dit och må dåligt. När man har något man håller kärt och är så fruktansvärt rädd att förlora. Och vem är jag för världen, vad har jag att erbjuda? Jag är rädd. Rädd att få hjärtat krossat. Rädd att ramla tillbaka ner i den mörka gropen som mestadels består av ensamhet. Det är läskigt när någon annan så enkelt styr ditt humör och din lycka. Men det här är jag i ett nötskal. Att ständigt tro att allt kommer skita sig och tro de värsta i alla situationer.. 




Kommentarer

KOMMENTERA HÄR:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0